KAPITEL 15 BOK 2
Från förra avsnittet -
Jag började tänka, fast denhär gången var det inte hur dåligt allt skulle gå utan hur jävla bra det här skulle bli.
---
-" starship were meant to fly, hands up and touch the skyyyyy" Skrek Omar så hela bilen skakade till.
Nu var vi äntligen påväg mot Göteborg. Jag kände glädjeruset i kroppen och fick en sån sjukt bra känsla.
Vi hade valt att ta en bil och åka direkt efter konserten, som enligt Daff var det bästa alternativet.
Jag, Enis och Omar satt längstbak sen satt Felix, Ogge och Kat i säterna i mitten och sen Daff och Michan längst fram. Musiken poppade ut ur högtalarna och Omar var som vanligt. Alldeles för mycket energi. Mitt i allt slutade musiken.
- Men vafan Daff, det var ju refrängen ju...
- Jag orkade inte med din dåliga musik iallafall, men jag ville bara säga att vi är lyckligt lottade så vi har nu hela dagen framför oss att hitta på något och vi bor hemma hos Omar.
- Liseberg!!! skrek Omar.
Jag och Enis satte honom ner igen.
- Absolut, men det är dax att sova så ni orkar imorgon hörrni sa Michan och släckte ner bilen.
Jag lutade mitt huvud mot Enis axel och han mot mitt huvud, sen somnade.. vi..
- Gööööööööteboooooorg!
Jag satte mig upp fort som fan. Jag tittade mig omkring och mötte Omars alldelse för trötta ögon.
- Pella, vi är framme! skrek han så Enis också vaknade.
- Käften Omar.. sa Ogge där fram.
Omar satte sig ner och pluggade i hörlurarna och började nynna med.
Efter 10 minuter av tystnad så skrek Daff till.
- Det är dax att vakna nu, vi är i Götlaborg, kom igen nu! Upp och hoppa.
- Vi kan inte hoppa, vi sitter i en bil sa Felix med sin nyvakna röst.
Bilen svängde in på en liten väg, och stannade utanför ett stort vitt hus och på trappen stod en liten kvinna och vinkade.
- Åh, äntligen sa Omar och hoppade ut och kramade om kvinnan.
Jag och Enis gick långsamt ut, men jag stoppades av en famn som omringade mig.
- Hej älskling, jag har saknat dig så sjukt! sa Felix och började pussa mig flera gånger.
- Vem är hon som Omar kramar? viskade jag Felix mellan alla pussar.
- Wilnur, Omars mamma. Världens mysigaste. Visste du inte det?
Jag skakade på huvuvdet och pussade honom en gång till sen gick jag mot den lilla kvinnan.
Alla grabbar hade redan kramat henne och ställde sig bakom henne och tittade på mig.
Hon gick fram till mig och tog tag i mina händer.
- Är det du som är Pella?
Jag nickade. Hon öppnade famnen och gav mig världens kram.
- Felix och killarna har berättat så himla mycket om dig, gud va roligt att ha dig här.
Hon drog in mig i huset och killarna rodnade när hon berättade allt dom sakt om mig.
Huset var sjukt stort och väldigt fint. Wilnur drog ut en stol till mig så jag skulle sätta mig ner, men då slank Felix emellan och jag satte mig i hans knä.
