Jag bryr mig inte om livet jag vill hoppa men deras en sak som håller mig tillbaka och det har sakta bleknar, det är en ledsen och deprimerad livet av restriktioner. Begränsningar som gör varje ögonblick värre, jag ber för den dagen jag halka och det finns ingen där för att fånga mig för att avsluta min smärta. Men varje gång jag prova något stannar och mig. Kan inte vänta tills den dagen det är borta det kunde inte komma fortare. Dagen jag är borta.
I don't care about life I want to jump but theirs one thing holding me back and it's slowly fading, it's a sad and depressed life of restrictions. Restrictions that make every moment worse, I pray for that day I slip and there's no one there to catch me to end my pain. But every time I try something stops and me. Can't wait for that day it's gone it couldn't come any faster. The day I'm gone.
Doesn't sound as good in English sounds better in Swedish.
Following
