Prolog

Jag trodde de var borta, att de aldrig skulle komma tillbaka. Men en dag står de bara där i dörröppningen och vill koma in igen. Jag vet inte varför mamma bara släppte in dem, utan att fråga ut dem. Hon var inte tillräckligt stark, vem var det om man visste vad som väntade än. Vad som skulle släcka det ljus man tänt.

Alla slag och ord gjorde mig med åren van. De gjorde mig kanske stark, men de gjorde iallafall mig vis. Och jag har alltid känt att det finns något där ute som vill oss något ont.

Bästa plats 54 i fantasy