första kapitlet - Juliett

"Jag heter Martinus", säger han. "Jag brukar säga att jag är hälften av en stridare. Tolka det hur du vill. Välkommen, Minerva. Du är vacker."
"Vår alldeles egna Martinus", utropar Marcel samtidigt som ett rökmoln lämnar hans torra läppar. "Han charmar oss alla, inte sant, Juliett?"
"Minerva, heter jag", påminner jag honom.
"Det var en metafor min sköna, en metafor."