Kapitel 1. Bomullshänder

Jag visste aldrig hur det hela gick till. Bara att det hände. Jag borde ha skrikit eller gråtit. Istället fortsatte jag att gå och gå. Leva och leva. Trodde att det aldrig skulle fortsätta så långt.
Men det gjorde det.
Helt ensam, ingen annan att lita på. Bara mig själv.
Jag heter Maya och jag är skapad för att balansera upp rättvisan.
Jag är en ängel.