Description
"Du ljög." Julias hårda, kyliga blick stirrade in i mina rädda ögon. Jag svalde hårt men höll kvar blicken. Jag ville inte visa att jag var svag. Jag såg hur Klara, Lovisa och Carolina började närma sig också. "Jag kan inte hjälpa det, jag var tvungen." Min röst blev till en viskning och tårarna brände bakom ögonen, men jag visade det inte. Då såg jag plötsligt hur Julia tog några snabba kliv fram mot mig och reste sin högra hand. Den skakade av ilska. "Lögnare." viskade hon så högt att alla kunde höra. Hennes kyliga ord stack som knivar. Sedan kände jag hur hon slog mig hårt över kinden. Hur kunde allt gått så fel? ** Denna berättelse är byggd på lögner, men det är ändå lögnerna som håller ihop vänskapsbanden mellan de fem tjejerna Carolina, Klara, Julia, Lovisa och Sofia. Men någon gång kommer lögnerna brista och allt som man en gång trott på är borta. Vad kommer hända?
Kap 1: 20 augusti
